en nyfiken fallrapport från italienska neuropsykologer Nicoletta Beschin och kollegor: Compulsive foreign language syndrome: en klinisk observation inte ett mysterium författarna beskriver en 50 år gammal italiensk man, JC, som förvandlades till en ’karikatyr’ av en fransman efter en hjärnskada orsakad av en vaskulär anomali. JC insisterade på att alltid tala franska, även om hans kunskaper i språket var ganska dåliga (han hade lärt sig det i skolan, men inte praktiserat det i årtionden.) Dessutom talade JC inte bara franska, han agerade stereotypt ” fransk ”också:” han talar det i snabb takt med överdriven intonation med en filmliknande prosodi och poserar som en typisk karikatyr av en fransk man.”

han använder franska för att kommunicera med alla som är beredda att lyssna; han talar franska med sina förvirrade italienska släktingar, med sina sjukhusfångar, med konsulterna; han talade franska även framför det förvirrade utskottet som beslutade om sitt pensionssystem. Han hävdar att han bara kan tala franska, han tror att han tänker på franska och han längtar efter att titta på franska filmer (som han aldrig sett förut), köper fransk mat, läser franska tidskrifter och sällan franska böcker, men han skriver bara på italienska. Han visar ingen irritation om folk inte förstår honom när han talar på franska.

tillsammans med den franska tvånget visar JC några andra beteendeavvikelser, men även dessa har ett galliskt tema:

han presenterar några illusioner av storhet, sömnstörningar och har vissa tvångsmässiga beteenden: han köper onödigt stora mängder föremål (t.ex. behöver två hängare han köpte 70) och han gör massor av bröd till sin frus chagrin. Han visar också omotiverad eufori (som han märker joie De vivre): till exempel på morgonen öppnar han fönstren och ropar bonjour om att det är en underbar dag. Han visar tecken på social disinhibition, till exempel föreslår att organisera en sångtur för sin dotters tonårsvän eller erbjuda franska lektioner till sina grannar.

trots detta, om det trycks, kunde JC fortfarande tala italienska perfekt, utan accent. Beshin et al. slutsatsen att JC: s” tvång ” att tala franska skiljer sig från det så kallade utländska accentsyndromet, en neurologisk störning där patienter fortsätter att tala sitt vanliga språk men i en utländsk accent. JC verkar lida av ett främmande språksyndrom. Beshin et al. dra slutsatsen att

kanske… tidigare, om än Grunt, kunskap om ett främmande språk, tydligen länge bortglömd, kan slås på av en hjärn förolämpning och talar det blir ett tvångsmässigt beteende.

författarna försöker inte bestämma den neurala grunden för patientens konstiga symtom.

Beschin, N., De Bruin, A., & Della Sala, S. (2016). Tvångsmässigt främmande språksyndrom: en klinisk observation inte ett mysterium Cortex DOI: 10.1016 / j. cortex.2016.04.020