… det sista steget av spermatogenes, runda spermatider mognar till strömlinjeformade spermatozoer som kan simma genom kvinnliga reproduktionskanaler för att befrukta ägg. Denna process kallas spermiogenes . Det äger rum i adluminalfacket i seminiferröret (Figur 1 ). Under spermiogenes genomgår runda spermatider stora morfologiska förändringar inklusive utveckling av flagellum och akrosom, kärnformning och kondensation och eliminering av cytoplasma. Sperm flagellum utvecklas från början av spermiogenesen. I den allra yngsta spermatiden migrerar centriolparet till cellytan och en av de två centriolerna bildar ett axoneme som snabbt sticker ut från cellen. Centriolparet som bildar flagellär axonme migrerar sedan tillbaka till kärnan och slutligen indrag det, vilket gör att plasmamembranet fäst vid centriolen blir infolded. När axonemet växer tillsätts tillbehörskomponenter inklusive mitokondrier, yttre täta fibrer, fibrös mantel och ring till flagellum för att bygga dess mitt -, huvud-och ändstycken. Utvecklingen av flagellum är en kontinuerlig process som sker genom hela spermiogenesen (Russell et al., 1990). Akrosomen är en cap-liknande struktur vid den främre änden av spermiehuvudet som frigör matsmältningsenzymer för att underlätta penetrering av ägghöljen av spermatzonen (Fawcett, 1975). Under tidig spermiogenes producerar Golgi-apparaten små vesiklar och granuler som så småningom smälter samman till ett stort membran avgränsat vesikel innehållande en enda granulat som kallas akrosomal vesikel. Strax efter det att den kommer i kontakt med kärnan, tränger den akrosomala vesikeln in kärnan något och börjar platta till ett litet lock över kärnytan. Med utvecklingen av spermiogenes fortsätter akrosomen att spridas över ungefär 1/3 av kärnytan tills kärnan börjar förlängas. Eftersom Golgi-apparaten rör sig bort verkar akrosomen inte växa längre i massa utan blir tät gradvis. Under sen spermiogenes migrerar akrosomen över den ventrala ytan av den långsträckta kärnan, och den mogna akrosomen täcker nästan hela kärnan förutom den del som är ansluten till flagellum (Russell et al., 1990). Spermier av olika arter visar sina karakteristiska huvudformer. Generellt är däggdjurens spermiehuvudform spatulerad. Spermahuvuden på råttor och möss samt andra gnagare är dock något seglformade. Man tror att manchetten, en övergående mikrotubulstruktur som bildas runt kärnan, spelar en viktig roll …