i sin ordbok av 1755 säger Samuel Johnson att vattkoppor är så kallade ”från att det inte har någon mycket stor fara.”Och Oxford English Dictionary säger att det förmodligen är ”från sjukdomens mildhet.”Även om denna banala förklaring förmodligen är den rätta, finns det andra förslag i överflöd.

till exempel, i hans Exanthemologia av 1730, Thomas Fuller föreslog att det var från ”den litenhet av fläckar, som kan fancy såg ut som tho’ ett barn hade plockats med räkningar av kycklingar.”Tja, tro det om du vill.

sedan föreslog Charles Fagge i principerna och praktiken av Medicin, publicerad postumt 1886, ”chick-pease” som Ursprung. Och Lerman (Clin Pediatric 1981;20:111-2) visade att kikärter kan se ut som vattkoppor vesiklar, av, vänta på det, blötlägga dem och placera dem på 2 cm rosa skivor som läggs på köttfärgat papper. Men enligt OED,” chick-pea ” kom till stånd endast genom en scribal fel för ”cich-pease,” från det latinska Cicer arietinum (se BMJ 1999, 320:990); och det hände i den 18: e århundradet, då termen vattkoppor var redan i bruk.

ett annat förslag är att vattkoppor har något att göra med det gamla engelska ordet giccan, att klia (Lancet 1978;1:1152). Men det här är osannolikt. För det första transliterar g i giccan den gamla engelska bokstaven yogh, som såg ut som de övre två slag av en gemener zed ovanpå den nedre halvan av en arabisk tre, och som i giccan uttalades som en y. Detta gav skottets ord yuke och de moderna tyska och nederländska orden för itch—jucken och jeuken (båda uttalade något som yooken). Och, som Edmund Weiner vid OED bekräftade när jag frågade honom, yogh blev aldrig ch.

dessutom förlorade giccan sitt första brev och blev kliar I14 till 15 århundraden, för tidigt för att ge upphov till ”vattkoppor”, vars första registrerade användning inte var förrän 1694, i Richard Mortons Exercitatio de Febribus Inflammatoriis: ”quod Variolae istae (quod primo monui) erant maximae Benignae EAE scil. quae vulgo dicuntur Chicken-Pox” (ett citat som överraskande ännu inte har gjort det till OED).

Nu, efter att ha peddled de osannolika postulaten (?pustulates) av andra, jag erbjuder en egen folketymologi. Ett arabiskt ord, sikkah, ett mynt dö, användes för att namnge mynten i Venedig, zecca, som producerade zecchino, ett mynt som blev känt på engelska som en check. I Perikles, Prince of Tyre (4:2: 28 eller 16: 24, beroende på vilken utgåva du läser) säger Pandar att ”tre eller fyra tusen chequeens var lika ganska proportionerliga att leva tyst och så ge över.”I Shakespeares tid var en checkett ett guldmynt värt cirka åtta gamla shilling (40p). Genom franska fick zecchino namnet sequin, som senare devalverades och kom att betyda en billig glittrande Dekoration—till exempel på en klänning.

men på 15-talet reste chequeen till Indien, där det blev en chickeen eller en chick, ett mynt värt cirka fyra Rupier. Och den tidigare formen av ordet överlevde också där, som en sicca rupee, ett nypräglat silvermynt som ansågs vara värt mer än en sliten. I deras Anglo-indiska ordbok från 1886 antog Hobson–Jobson, Yule och Burnell att chicken hazard, ett tärningsspel som spelades för små insatser, ”chicken stakes”, kom från chequeen. Och en kyckling nabob, enligt Eric Partridges ordbok om Slang och okonventionell engelska (1961), var en man som återvände från Indien med en måttlig förmögenhet.

så kanske vattkopporna var, i jämförelse med de allvarligare infektionerna, den stora poxen och den lilla poxen, bara som du kanske säger en catchpenny.