Persisk politik efter den islamiska erövringen

efter den islamiska erövringen av Sassanid Empire, under den 90-åriga regeringstiden av Ummayad-dynastin, försökte de arabiska erövrarna införa arabiska som det primära språket för ämnesfolken i hela sitt imperium. Hajj jacobj ibn Yusuf var inte nöjd med förekomsten av det persiska språket i divan och beordrade att de officiella språken i de erövrade länderna skulle ersättas med arabiska, ibland med våld.

redogörelser för våldsamt undertryckande av persisk kultur under Ummayaderna dyker upp två eller tre århundraden efter deras fall, i Abu al-Faraj al-Isfahanis skrifter och Ab Ubic Ray Ubicn al-b Ubicr Ubicn Ubic.men efter Umayyadernas regeringstid upplevde Iran och dess samhälle i synnerhet regerande dynastier som legitimerade persiska Språk och seder, samtidigt som de uppmuntrade Islam. Dessutom var det nära samverkan mellan persiska och arabiska ledare, särskilt under kölvattnet av samaniderna som främjade återupplivade persiska mer än buyiderna och saffariderna, samtidigt som de fortsatte att nedlåtande arabiska i betydande grad.

det finns ett antal historiker som ser Umayyadernas regel som att inrätta ”dhimmah” för att öka skatterna från dhimmis för att gynna det arabiska muslimska samfundet ekonomiskt och genom att avskräcka konvertering. Islam, under Umayyadkalifatet, var ursprungligen associerad med arabernas etniska identitet och krävde formell associering med en arabisk stam och antagandet av Mawalis klientstatus. Guvernörer lämnade in klagomål till kalifen när han antog lagar som underlättade omvandlingen och berövade provinserna intäkter. Anmärkningsvärda zoroastriska konvertiter till Islam inkluderade Abd-alla Jacobh Ibn al-Muqaffa, Fadl ibn Sahl och Naubakht Ahvazi.

Islamiseringspoliciesedit

under den följande Abbassidperioden upplevdes en rösträtt av mawali och en förskjutning gjordes i politisk uppfattning från ett främst Arabiskt Imperium till ett av ett muslimskt imperium och c. 930 ett krav antogs som krävde att alla byråkrater i imperiet var muslimer. Båda perioderna präglades också av betydande migrationer av arabiska stammar utåt från arabiska halvön till de nya territorierna.efter att Persien erövrats erbjöd muslimerna relativ religiös tolerans och rättvis behandling till befolkningar som accepterade islamiskt styre utan motstånd. Det var dock inte förrän omkring 650 som motståndet i Iran dämpades. Konvertering till Islam, som erbjöd vissa fördelar, var ganska snabb bland stadsbefolkningen men långsammare bland bönderna och dihqans (landade gentry). Majoriteten av iranierna blev inte muslimer förrän i nionde århundradet.Markägare som fredligt underkastade sig Islam beviljades mer mark. Efter att ha effektivt erkänts som dhimmis under Rashidun kalifer, på villkoren för årlig betalning av Jizya, Zoroastrians lämnades ibland till stor del för sig själva, men denna praxis varierade från område till område.

före erövringen hade perserna huvudsakligen varit zoroastriska. Historikern Al-Masudi, en Bagdad-född Arab, som skrev en omfattande avhandling om historia och geografi omkring 956, registrerar att efter erövringen:

Zorastrianism, för närvarande, fortsatte att existera i många delar av Iran. Inte bara i länder som kom relativt sent under muslimskt inflytande (t.ex.Tabaristan) utan också i de regioner som tidigt hade blivit provinser i det muslimska imperiet. I nästan alla iranska provinser, enligt Al Masudi, skulle eldtempel hittas – Madjusen säger han, vördar många eldtempel i Irak, Fars, Kirman, Sistan, Khurasan, Tabaristan, al Djibal, Azerbajdzjan och Arran.

detta allmänna uttalande av al Masudi stöds fullt ut av de medeltida geograferna som nämner eldtempel i de flesta av de iranska städerna.dessutom accepterades Islam lätt av Zoroastrians som var anställda i industriella och hantverkare eftersom, enligt Zoroastrian dogma, sådana yrken som involverade orenande eld gjorde dem orena. Dessutom mötte muslimska missionärer inte svårigheter att förklara islamiska principer för Zoroastrian, eftersom det fanns många likheter mellan tron. Enligt Thomas Walker Arnold, för persiska, skulle han träffa Ahura Mazda och Ahriman under namnen Allah och Iblis. Ibland uppmuntrade muslimska ledare i deras försök att vinna konvertiter att delta i muslimsk bön med löften om pengar och tillät Koranen att reciteras på persiska istället för arabiska så att det skulle vara begripligt för alla. Senare, samaniderna, vars rötter härrörde från Zoroastrian teokratisk Adel, förökade Sunni Islam och Islamo-persisk kultur djupt in i hjärtat av Centralasien. Den första fullständiga översättningen av Koranen till persiska inträffade under samanids regeringstid på 9-talet.

Richard Bulliets ”omvandlingskurva” och relativt liten omvandlingsfrekvens för icke-arabiska ämnen under den arabiska centrerade Umayyad-perioden på 10%, i motsats till uppskattningar för den mer politiskt mångkulturella Abassidperioden som såg den muslimska befolkningen gå från ca. 40% i mitten av 9: e århundradet till nära 80% i slutet av 11-talet.framväxten av iranska muslimska dynastier har stor effekt på att ändra religion som Seyyed Hossein Nasr säger. Dessa dynastier har antagit några persiska Språk Kulturella värderingar och anpassat dem med Islam.

Shu ’ ubiyya och Persianization policiesEdit

Även om perserna antog sina erövrares religion, arbetade de under århundradena för att skydda och återuppliva sitt distinkta språk och kultur, en process som kallas Persianisering. Araber och turkar deltog i detta försök.

under 9 och 10-talen skapade icke-arabiska ämnen i Ummah en rörelse som heter Shu ’ ubiyyah som svar på Arabernas privilegierade status. De flesta av dem bakom rörelsen var persiska, men hänvisningar till egyptierna och Berbersär intygade. Med hänvisning till Islamiska föreställningar om jämlikhet mellan raser och nationer var rörelsen främst inriktad på att bevara persisk kultur och skydda Persisk identitet, men inom ett muslimskt sammanhang. Det var ett svar på den växande arabiseringen av Islam under de tidigare århundradena. Den mest anmärkningsvärda effekten av rörelsen var överlevnaden av persiska språket, persernas språk, fram till idag.abbasiderna höll också en stark Pro-Iransk kampanj mot Ummayaderna för att få stöd från den persiska befolkningen. Efter deras etablering som kalifer tilläts helgdagar som Nowruz till exempel efter ett decennier långt undertryckande av Ummayad-härskarna. Abbasiderna, särskilt al-Mamun, främjade också aktivt det persiska språket. Samaniddynastin som besegrade saffariderna och kallade sig ättlingar till Sassanid Eran spahbod Bahram Chobin.

Samanid-dynastin var den första Helt infödda dynastin som styrde Iran sedan den muslimska erövringen och ledde återupplivandet av persisk kultur. Den första viktiga persiska poeten efter Islams ankomst, Rudaki, föddes under denna tid och berömdes av Samanid kungar. Samaniderna återupplivade också många gamla persiska festivaler. Deras efterträdare, Ghaznawids, som var av icke-Iranskt afghanskt ursprung, blev också medverkande i återupplivandet av persiska.

Shi ’ a Buyid-härskarna antog en liknande inställning i detta avseende. De försökte återuppliva många av Sassanid seder och traditioner. De antog till och med den gamla persiska titeln Shahanshah (kung av kungar) för sina härskare.efter uppkomsten av Safavid-Dynastin blev Twelver Shia Islam den officiella statsreligionen och dess antagande infördes på majoriteten av den iranska befolkningen.