de tolv Horai (Horae) var gudinnor av dagens timmar (och kanske också årets tolv månader). De vägledde solguden Helios väg när han färdades över himlen och delade dagen i delar.

de gamla grekerna hade inte timmar med fast längd som vi gör idag. Istället delade de dagsljuset i tolv delar som identifierades av solens position på himlen. Således varierade timmens längd mellan de längre sommardagarna och kortare vinterdagar.

de tolv Horai var inte alltid tydligt urskiljbara från årstidernas Horai som också beskrevs som att övervaka solens väg.

familj av timmarna

föräldrar

HELIOS (Quintus Smyrnaeus 2.490)
KHRONOS (Nonnus Dionysiaca 12.15)

avkomma

AUGE, ANATOLE, MOUSIKA, GYMNASTIKA, NYMPHE, MESEMBRIA, SPONDE, ELETE, AKTE, HESPERIS, DYSIS (Hyginus Fabulae 183)
Anatolien, MESEMBRIA, dysis, Arktos (NONNUS dionysiaca 41.263)

klassisk litteratur citat

Quintus Smyrnaeus, Troys fall 1. 48 ff (trans. Sätt) (grekiska epic C4th ad):
”som när ned EOS (gryningen) från Olympos’ krönet av adamant, Eos, hjärt jublande i hennes strålande steeds mitt i den ljusa-haired Horai (Horae, timmar); och O ’ er dem alla, hur felfri-rättvis soever dessa kan vara, hennes prakt skönhet lyser framträdande.”Quintus Smyrnaeus, Troys Fall 2. 490 ff: ”Erigeneia (Dimmans barn) i sin vagn genom himlen Red hon. Förundrades solens döttrar (Helioio Thugatres) som stod nära henne, runt den underbara praktringen som spårades för den outtröttliga solens rasbana av Zeus, gränsen för all naturens liv och död, dally-rundan som gör upp den eviga kretsen under de rullande åren.”Quintus Smyrnaeus, Troys Fall 2. 549 ff:
”Eos (Morns dam) som klagade sitt kära barn från himlen kom ner. Tolv jungfrur skinande-tressed deltog henne, väktare av de höga stigar solen för evigt cirklande, väktare av natten och gryningen, och varje världsordning inramade av Zeus, runt vars herrgård eviga dörrar från öst till väst de dansar, från väst till öst, virvlande hjulen skördebelastade år, medan rullar den ändlösa omgången av vinterkylan, och blommig vår, och härlig sommar-tidvattnet, och tunga klustrade höst. Dessa kom ner från himlen, för Memnon klagade vild och hög; och sörjde med dessa Plejaderna. Ekade runt långt sträckande berg och Aisepos’ (Aesepus’) ström. Oupphörliga uprose den angelägna, och i deras mitt, föll på sin son och knäppte, klagade Eos.”Quintus Smyrnaeus, Troys Fall 2. 658 ff:
”EOS (gryningen) gudomliga nu himlen skjutit i höjden med all-fostring Horai (Horae, timmar), som drog henne till Zeus tröskel, i högsta grad loth, men erövrade genom sina milda vädjanden, såsom salva den bittraste sorg brustna hjärtan.”

Pseudo-Hyginus, Fabulae 183 (trans. Grant) (romersk mytograf C2 A. D.) :
”namnen på Horae, döttrar till Jove, son till Saturnus och Themis, dotter Titanidis (Titaness), är dessa : Auxo, Eunomia (Order), Pherusa, Carpo (frukt), tärningar (rättvisa), Euporia, Irene (Fred), Orthosie, Thallo (Bud). Andra författare ger tio med dessa namn: Auge (när ljuset först visas), Anatole (Dawn), Musica (Music-hour), Gymnastica (Gymn-hour), Nymphe (Bath-hour), Mesembria (Noon), Sponde (Libations hällde efter lunch), Elete, Acte, Hesperis (kväll) och Dysis (inställning).”

Valerius Flaccus, Argonautica 4. 90 ff (trans. Mozley) (romersk episk C1st A. D.) :
”träns klingande i Titanian grottor; skyndade av den guldhåriga Horae (timmar) Sol (solen) sätter på sin diadem av otaliga strålar.”

Statius, Thebaid 3. 406 ff (trans. Mozley) (Roman epic C1st ad):
”långt på den sluttande marginalen av västra havet sjunkande Sol (solen) hade unyoked hans flammande steeds, och laved sina ljusa manes i källorna i Oceanus . . . och den snabba stridande Horae( timmar), som band honom av hans tyglar och den vävda ära av hans gyllene coronet, och återuppleva sin hästs droppande bröst av den heta selen; vissa vänder de välförtjänta hästarna i den mjuka betesmarken och lutar vagnen bakåt, pol i luften.”

Nonnus, Dionysiaca 12. 15 ff (trans. ”De fyra hälsades av de tolv cirklande Horai (Horae, Hours), döttrar till Khronos (Chronos, Time), tredubblade runt den outtröttliga vagnens eldiga tron i en ring, Helios tjänare som deltar på hans lysande bil, prästinnor i lichtgang var och en i sin tur : för de böjer den servila nacken till universums forntida chef.”

Nonnus, Dionysiaca 38. 130 ff :
”lightfoot Horai (Horae, timmar) hyllade Klymenes (Clymenes) brud med Helios (solen) Phaesphoros, Nymphai Neides (Naiad nymfer) dansade runt; i en vattnig brudbower gifte sig den fruktbara jungfruen i en flammande union och fick den heta brudgummen i sina svala armar.”

Nonnus, Dionysiaca 38. 287 ff: ”när du börjar din kurs, passera nära Kerne (Cerne) och ta Fosforos (Morgonstjärnan) som guide för att leda vägen för din bil, och du kommer inte att gå vilse; tolv cirklar Horai (Horae, timmar) i sin tur kommer att styra din väg.’
. . .Horai (timmar) förde Helios eldiga hästar från sin östra krubba; Eosphoros (Gryningsstjärnan) kom djärvt till oket och fäst hästarnas halsar i de ljusa yokestrapsna för deras tjänst.”

Nonnus, Dionysiaca 41. 263 ff:
”hall of Allmother Harmonia, där den Nymphe bodde i ett hus, självbyggt, format som det stora universum med sina fyra kvarter förenade i ett. Fyra portaler handlade om det fäste som stod bevis mot han fyra Aetai (vindar). Tjänarinnor skyddade denna bostad på alla sidor, en rund bild av universum : dörrarna tilldelades-Anatolien (stigande) var pigan som deltog i Östvindens (Euros) port; vid Västvindens (Zephyros) var Dysis (inställning) sjuksköterskan av Selene (månen); Mesembrias (middagstid) höll den djärva av den eldiga södern (Notos); Arktos björnen var tjänaren som öppnade porten i norr (Boreas), tjock med moln och strös med hagel.”

NAMNEN PÅ de TIMMAR

latinska Stavningen

Höjd.

Vid Anatolen.

musiken

Gymnastica.

C

Gryningen (augê)

– Serien (anatolê)

den Musik mousikê)

i Friidrott (gymnastikos)

Transkribering

Nymphê

Mesêmbria

Spondê

Êletê

latinska Stavningen

Nympha

Mesembria.

Sponde

Elete

C

i badet?, Bridal (nymf IC)

middagstid, middagstid (mes icrmbria)

Libations (spond IC)

slipning? (aletos), bön? (litê)